Ett initiativ för att minska övergödningen i sjöar och hav.

Varje Skit Räknas stöttas av HNS och LRF Häst

Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och LRF Häst stöttar gemensamt Race For The Baltic och initiativet Varje Skit Räknas. Vi har haft en pratstund med Karolina Lagerlund, vd på HNS och Erica Lindberg, verksamhetsansvarig på LRF Häst. Här berättar de varför mockning av rasthagar är en viktig del i hållbar hästhållning och hur hästsverige gemensamt kan bidra till en långsiktigt god gödselhantering för att minska övergödningen av våra sjöar och hav.

 

Ett hållbart hästsverige

Ett av målen med initiativet är att det ska leda till en ökad kompetens där fler hästägare ser sin del av helheten och kopplingen mellan hästgödsel som blir kvar i icke gräsbevuxna rasthagar och övergödningen av sjöar och hav.

– Generellt upplever vi att det finns goda ambitioner och en växande medvetenhet kring hållbarhet i hästsverige. Och när det gäller gödselhantering är många redan väldigt duktiga på att mocka sina rasthagar, framförallt för hästens bästa. Det är också vanligt att man har etablerat samarbeten med lokala lantbrukare som hämtar gödseln och ser till att den hamnar där den behövs och gör mest nytta. Däremot är man kanske inte alltid insatt i helheten och det miljömässiga sammanhanget, säger Karolina.

Varför är HNS och LRF Häst med i Varje Skit Räknas?

– Vårt hållbarhetsarbete sker över en bred front och vi vill bredda den miljömässiga aspekten och se möjligheter inte hot. Med Varje Skit Räknas sprids kunskap om hur vi kan minska miljöpåverkan genom att, under perioder och i områden där det ger effekt, ta upp gödseln från rasthagarna och hantera den som den värdefulla resurs det faktiskt är, förklarar Erica.

– Hästgödsel innehåller växtnäringsämnen och bör därför användas som gödsel på åkermark, annars går inte bara viktig växtnäring förlorad utan risken ökar att den samlas i hagen och bidrar till övergödningen. Ökad kunskap kommer förhoppningsvis att leda till att växtnäringen och energin i hästgödseln tas till vara i högre utsträckning i framtiden.

– Kampanjen är ytterligare ett sätt att synliggöra hållbarhetstänket i branschen och samtidigt uppmuntra ännu fler att inte bara mocka sina rasthagar oftare utan rätt, fortsätter Karolina.

– Det är viktigt att förstå att varje insats man gör bidrar till det stora hela och att det gäller att göra rätt insatser vid rätt tillfälle, dvs mocka rasthagar noga och effektivt för att få upp så mycket gödsel som möjligt innan näringsvärdena går förlorade. Även om många redan är duktiga och kunniga kring ämnet hoppas vi på att bli fler, och man kan ju alltid bli lite bättre.

– Vårt hållbarhetsarbete sker över en bred front och vi vill bredda den miljömässiga aspekten och se möjligheter inte hot.

Erica Lindberg

– Kampanjen är ytterligare ett sätt att synliggöra hållbarhetstänket i branschen och samtidigt uppmuntra ännu fler att inte bara mocka sina rasthagar oftare utan rätt

Karolina Lagerlund

Ett skitviktigt initiativ!

Precis som andra viktiga näringar i Sverige arbetar hästnäringen med hållbarhetsfrågor ur olika aspekter. 

– Det positiva med ett initiativ som Varje Skit Räknas är att det uppmuntrar till frivilligt engagemang som leder branschens hållbarhetsarbete framåt, säger Karolina.

– Med ökad kompetens och vårt gemensamma engagemang vill vi visa att vi inom svensk hästnäring klarar att lösa miljöutmaningarna och därmed, i förlängningen, slipper ökad lagstiftning, avslutar Erica och Karolina. Tillsammans kan vi kroka arm, hjälpas åt och göra skillnad!

Vad kan du göra?

Här följer några exempel på vad du som hästhållare kan göra för att arbeta förebyggande och minska risken för näringsläckage från hästgödsel till hav, sjöar och vattendrag.

  • Mocka rasthagarna regelbundet
  • Använda foderhäckar
  • Flytta hagöppningar
  • Bättre underlag i hagen, dränering
  • Dikesunderhåll
  • Räkna ut rätt fodermängd
  • Arrendera mer markyta

I broschyren Hästgödsel –en  naturlig resurs från Jordbruksverket kan du läsa mer om näringsämnen, lagring och spridning av hästgödsel samt om lagstiftningen inom området.

Lagringsplats

  • Lagringsplatser för gödsel bör vara så rymliga att gödseln kan lagras under de tider på året när det inte är lämpligt att sprida gödseln.
  • Lagringsutrymmet bör vara utformat så att inga näringsämnen eller smittor riskerar att förorena dricksvattentäkter eller vattendrag.

Markkartering

  • Åkermarken bör markkarteras regelbundet, normalt sett vart tionde år, för att få reda på markens fosforhalt och därefter kunna anpassa gödslingen.

Spridning av gödsel

  • Gödsel bör inte spridas på frusen eller snötäckt mark.
  • Gödsel bör inte spridas på vattenmättad eller översvämmad mark.
  • Gödsel bör främst spridas när så stor del som möjligt av näringsämnena kan tas upp av gräset eller grödan. Det innebär att gödsel bör spridas främst på våren och sommaren.
  • Hästgödsel och gödsel med mycket strömedel i kan även spridas under hösten, men bör då myllas eller plöjas ned i marken för att minska risken för näringsläckage

Läs våra andra artiklar

Signa upp för Varje Skit Räknas och var med och dra ditt strå till stacken!

Vill du också göra skillnad för framtiden och hästens bästa?

Signa upp för Varje Skit Räknas och var med och dra ditt strå till stacken!