Ett initiativ för att minska övergödningen i sjöar och hav.

Mockning av rasthagar
– en effektiv åtgärd mot fosforläckage

Ett examensarbete från Uppsala universitet visar att frekvent mockning, helst varje dag och innan nederbörd, är en effektiv åtgärd för att minska mängden näringsämnen som annars skulle riskera att läcka till vattenmiljön. Vi har träffat Helena Aronsson (samverkanslektor vid SLU:s institution för mark- och miljöfrågor) samt Marie Albinsson och Mats Johansson på konsultföretaget Ecoloop som båda deltagit i studien.

Helena Aronsson har ägnat många år åt forskning och utbildning med fokus på att minska näringsläckage till sjöar och hav. Hon menar att examensjobb av det här slaget är roliga att leda och viktiga för att undersöka angelägna frågor som kan leda vidare till forskning.

Vi vet att när stora mängder hästgödsel lämnas kvar i rast- och vinterhagar blir hästhållning en del av problematiken kring övergödning.

– Det är ingen ny fråga, men nu verkar tiden vara mogen att komma vidare, säger Helena.

Marie och Mats från Ecoloop har handlett examensarbetet och skrivit en sammanfattande projektrapport om metodiken och resultatet av det.

– Man skulle kunna sammanfatta studien med att hästgödsel som inte mockas upp ur rasthagar snabbt sönderdelas och därmed blir en del av markpartiklarna. På så vis riskerar fosforn som gödseln innehåller att läcka till omgivande yt- och grundvatten, säger Mats. Mockning är därför en effektiv metod för att ta bort gödsel, och därigenom även fosfor, från hagen fortsätter han.

– Det har funnits några studier som mätt urlakning av fosfor från hästhagar i Sverige, men detta är första gången man gör direkta mätningar av hur mycket gödsel/fosfor som kan mockas bort. De senaste åren har gett oss mer kunskap om risken av näringsläckage från hästhållning och därför var vi särskilt intresserade av att utvärdera effekten av mockning som åtgärd, säger Marie.

Ju oftare desto bättre

I projektet utvecklade man en metod för att utvärdera hur mycket gödsel – och därmed också hur mycket fosfor – som kan tas bort från en rasthage när mockning utförs med olika intervall.

– Elsa Malmer, som stod bakom examensarbetet, jämförde effekter av mockning med olika frekvens, förklarar Helena. Vad hände om man mockade varje dag, en gång per vecka eller en gång per månad?

Med daglig mockning kunde så mycket som 70–80 procent av gödseln i rasthagen samlas upp medan mockning som bara skedde en gång per månad endast tog upp 36 procent av gödseln.

Studien visar även att upprepade och kraftiga regn kan leda till att 40–50 procent av fosforn lakas ut. Om gödslet dessutom lämnas orört under en längre tid (8 veckor eller mer) minskar fosforinnehållet med så mycket som 75 procent.

– Du får alltså en stor effekt om du mockar ofta, säger Marie. Störst effekt blir det om man gör det innan nederbörd, så att gödseln inte blir ”en del av marken” och vi riskerar utlakning. Så mycket som 1–1,5 kilo fosfor per häst och år kan samlas upp från rasthagen om man mockar dagligen.

Ju längre gödseln är kvar i rasthagen desto svårare blir det att få upp den. Dessutom är det mindre fosfor kvar i den gödsel som kan tas upp, säger Marie. Samtidigt är det viktigt att påpeka att siffrorna kan variera och att detta gäller just den här studien och de rådande förutsättningarna, understryker Marie.

– Det har varit ett otroligt spännande och innehållsrikt examensarbete att få titta närmare på fosfor i hästgödsel. Det kanske känns intuitivt för hästägare att “mocka hagen tar bort fosfor ur hagen”, men från ett vetenskapligt perspektiv är det viktigt att ta fram underlag för olika miljöförbättrande åtgärder. Här togs fram underlag för mockning, i en mindre studie, som kan vara till hjälp och stöd både för hästägare och fortsatt forskning. Jag hoppas i framtiden på att gödselns ekonomiska värde realiseras och den fosfor som idag hamnar i marken istället kan tas tillvara på säger Elsa Malmer.

Skräddarsydda lösningar

Vilka åtgärder som är bäst är till stor del beroende av vilka förutsättningar som råder på den egna gården. Har man mycket ytvatten kan man till exempel försöka förbättra dräneringen och kanske stabilisera marken. Men framförallt handlar det kanske om relativt enkla åtgärder som att inte överutfodra, att skapa skyddszoner för att undvika risken att gödsel åker direkt ner i diket. Man kan även flytta in- och utgångar för att undvika att marken blir söndertrampad. Det handlar om varje gårds behov och förutsättningar, säger Helena. Därför är det så viktigt med kunskap hos hästhållare eftersom varje plats är unik, och också behovet av åtgärder. Men mockning är alltid en viktig del, och något man jobbar med på många gårdar. Här pratar vi om rast- och vinterhagar närmast stallet, inte beteshagar där hästarna cirkulerar näringen på betet, förtydligar hon.

Ett pussel av kunskap

Målet med studien var att testa en metodik för att se hur effektiv mockning i rasthagar är vad gäller minskad övergödning. Nu när metodiken finns på plats kan den spridas till andra. Man har även tagit fram en enkel beräkningsmodell för att följa upp och styra gödselhanteringen.

– Varje pusselbit inom den här forskningen är viktiga, fortsätter Helena, vi behöver kunna värdera vilken effekt olika åtgärder får. Dels är viktigt för att motivera hästägare, dels inför eventuella framtida regelverk.

Hästgödsel som resurs

– Det finns potential att använda hästgödsel inom lantbruket, men när avståndet mellan hästgård eller ridskola och odlad mark är stort kan detta tyvärr bli till ett kostsamt avfallsproblem för hästnäringen. Här kan kommunerna ge stöd för att få till stånd ett kretslopp säger Marie.

– Hästgödsel passar just mycket bra att kompostera och använda som jordförbättringsmedel. Och det är väldigt populärt hos trädgårdsodlare, fyller Helena i, och det är ju ett sätt att använda den där den är värdefull. Det finns ett behov av bättre insamling och logistik kring gödselhantering för att det ska komma till sin högsta nytta. Kanske ett område för nya affärsidéer att ta form?

Varför ska man gå med i initiativet Varje Skit Räknas?

– Jag tycker att det är ett jättebra initiativ som uppmuntrar hela hästsverige. Många får en morot för att fortsätta med denna viktiga åtgärd och andra kan få uppmuntran att bli ännu bättre, säger Helena. – För att initiativet kommunicerar den senaste kunskapen och ger konkreta råd och stöd till alla de som vill göra rätt, avslutar Marie.

Om studien

Studierna genomfördes på en kommunalägd gård i Stockholmsregionen där lantbruket arrenderas ut till en privat näringsidkare. Huvudnäringar på gården är inackordering av hästar och ridskoleverksamhet. I den hage som valdes ut för fältstudien går två normalstora privatägda hästar (ca 500kg). Hagen var 900 m2 och under de två månader fältstudien pågick var hästarna i hagen i snitt 7,7 h per dag och lämnade efter sig 7.4 kg gödsel samt 8 gram fosfor per häst och dag. Hagen användes från oktober till maj. Hästarna hade samma foderstat under hela provtagningsperioden. Mer information och examensarbetet ”Är frekvent mockning av hästhagar en effektiv åtgärd mot fosforläckage” finns här >>

Mats Johansson
Helena Aronsson
Marie Albinsson

För inspiration kan man titta på Julmyra Horsecenter och filmen ”Bra hagar, för hästar och miljön” och intervjun med Carin Barrsäter som är miljöansvarig och jobbar med de här frågorna, tipsar Helena Aronsson.

Läs våra andra artiklar

Signa upp för Varje Skit Räknas och var med och dra ditt strå till stacken!

Vill du också göra skillnad för framtiden och hästens bästa?

Signa upp för Varje Skit Räknas och var med och dra ditt strå till stacken!